Ingen tid på året är väl så längtansfull som denna. För barnen, där längtan till julklapparna och allt spännande som kan döljer sig i de vackra julpaketen, med glitter och röda snören. Vi vuxna kanske ser andra värden, som en klingande julkonsert, eller den goda julmaten, dagar av ledighet och gemenskap med familj och vänner. Vad härligt att få längta, få drömma, få njuta…
Juletiden har så många skikt. På toppen ligger glädjen, festen, färgerna. Men kommer vi längre ner så ser vi andra skikt, där livet är svårt. Jag behöver inte nämna mer, för vi alla vet att livets betingelser är olika för oss människor. Det går inte alltid att hitta sin egen glädje, för man ser det som är svårt för min medmänniska. Det kommer så nära mig. Eller att se ett folk, ett land, få lida under krigets grymma uttryck.
Bibelns bok Psaltaren innehåller flera böner, där författaren ropar ut sitt ”Herre hjälp” men också ord av tacksamhet till himmelens Gud. Min bön kan få innehålla båda tacket och den djupaste smärtan. Tron bär i både med och motgång. Trons styrka kan bäras vidare till min medmänniska, till nationen i kris.
Vad är din längtan i juletid? Låt din bön får stiga upp till honom som håller hela världen i sina hand. Han är rådgivare (Jesaja 9:5) och evig Far. Där krubban med Jesusbarnet är, får vi istället möte en evig fadersgestalt. Hans utsträckta hand är riktad till oss alla. Han är gåvan till varje människa.
// Helen Johansson